Sofie
Sjätte september tvåtusentolv
Känner att jag är riktigt bra på det här med blogg..

Jag är i alla fall tillbaka hemma. I Åre.
Kom hit i söndagskväll. Det känns som alltid väldigt kluvet. Det är alltid skönt att komma hem, men samtidigt är det så fantastiskt kul att vara i Östergötland. Och efter tre månader börjar man anpassa sig - man hör inte dialekten lika tydligt längre, man börjar tycka det är rätt långt in till Linköping ändå, man börjar ifrågasätta hur affären tänker när de stänger 22.00 egentligen, man börjar klaga på vädret och man slutar titta efter fjällen i horisonten. Men då vet man också att det är dags att åka hem.

Jag har haft en fin sommar, trots urdåligt väder och en massa plugg så har den varit bra. Det har varit lyxigt att ha de finaste personerna ett par mil bort istället för 80 mil. Och det har varit som balsam för själen att kunna träffa dem nästan hur mycket jag velat. Plugget har gått okej, man kan alltid bättre, men det är ingen idé att slå på sig själv. Jag har jobbat och försökt ha ett socialt liv samtidigt som jag pluggat på heltid. Och det är rätt bra gjort det. 

Snart åker Robin och jag iväg på vår resa. Närmare bestämt nästa lördag, om drygt en vecka. Vi flyger till Bangkok och sen vidare därifrån. Exakt vart vi ska och när är inte bestämt. Men bra kommer det bli :) Vi kommer till Sverige igen den 12 november. Och ganska snart efter det är det dags för vintersäsong och världens bästa jobb igen! 

Och förresten, idag snöade det på Skutan!