Sofie
Måndagsångest
Idag är det måndag och jag har ångest. Vet inte riktigt varför, över allt och inget känns det som. Det är konstigt, vissa dagar känns det som att jag bär hela världen på mina axlar. Jag orkar knappt få ur mig ett ord.. Och varför infinner sig ångesten alltid efter ett lyckorus, efter en riktigt bra kväll, efter några skratt som kommer ända innifrån, efter en blick som bekräftar att någon vill ha mig, efter allt som är riktigt bra och gör mig minsta lilla lycklig? Hur kan man gå och lägga sig med ett varmt hjärta och ett leende på läpparna men vakna upp med värk i själen och tårar i ögonen?

Nåja.. Igår var det söndag och jag jobbade bara till ett. Väldigt skönt och sluta tidigare. Efter jobbet däckade jag i soffan och vaknade inte förrän halv fem typ. Lagade mig lite middag, åt och knallade sedan till gymmet och la mig i solariet. Det var sjukt efterlängtat och sjukt längesedan jag solade nu. Jag är ju en solariejunkie (trots att man luktar illa och kan få hudproblem). Men nu har min hud fått vila från solariet sedan hösten 2008 när jag och Robin forfarande bodde i Linköping. Och så mycket riktigt sol har det ju inte heller blivit om sommaren här i Åre.

Igår kväll kom Lina och Emma hit och hängde lite, pratade strunt, lockade hår och klädde Sofie. Emma svepte en shot Smirnoff och jag en hel Redbull för att lugna våra oroliga själar. Sen drog vi till Dippan. När vi kom dit var det inte många själar där, men efter ett tag ordnade det upp sig och stället blev välfyllt. En trevlig kväll med en hel del fuldans, perfekt!

Idag är jag förövrigt ledig. Har ingen aning om vad jag ska göra. Jag skulle vilja ge mig ut i backen, men jag orkar inte. Kroppen är fortfarande helt knäckt.. Skit är det..